Järnprovet är en
riktig trollkarlshistoria med magi, äventyr och trollkarlsskola. Javisst, det
är inte svårt att göra kopplingar till Harry Potter och det finns en hel del
likheter. Men det gör liksom ingenting, ibland är det skönt att få känna igen
sig och Järnprovet står sig mycket
bra som helt egen.
Callum Hunt har levt hela sitt liv med vetskapen om att det
finns magi och att hans pappa är en trollkarl. Allt detta är dock förknippat
med ren och skär ondska, det har Call alltid fått höra av sin pappa. Nu är det
dags för Call att göra inträdesprovet till trollkarlsmagisteriet och trots att
han medvetet gör riktigt dåligt ifrån sig och provet blir till en katastrof, så
blir Call antagen som lärling till magisteriets högste trollkarl, mäster Rufus.
Hans pappa protesterar och Call lovar att göra allt för att bli utslängd så
snart som möjligt. Till en början tycker han att mycket riktigt att det är
hemskt på skolan och han tycker verkligen inte om de andra i lärlingsgruppen
(eller några andra elever på skolan). Ju längre tiden går desto bättre går det,
och Call får till och med känna på hur det är att ha riktiga vänner. Men varför
vill inte hans pappa att han ska gå i trollkarlsskolan eller ens ha med magi
att göra? Vad är det han döljer?
Helt klart är det här bra fantasy och jag blir flera gånger
överraskad av handlingen. Karaktärerna är också bra, de följer till viss del
sina stereotyper men de utvecklas under tiden och bjuder de också på flera
överraskningar. Läs den!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar